E-Förslag

Beskrivning
Den senaste tiden har särskilt begåvade barns (ofta problematiska) situation i skolan förts fram på flera håll i media, inte minst efter att Skolinspektionen i november 2022 publicerade sin rapport "Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling". Särskild begåvning är dock inget nytt. I Sverige myntades begreppet "särbegåvad" 1997 av professor Roland S. Persson för att beskriva personer med mycket hög kognitiv förmåga - personer som har extra lätt för att lära, minnas och nyttja sina kunskaper i komplexa sammanhang, men i litteraturen har hög begåvning diskuterats länge. I sitt stödmaterial om särskilt begåvade elever räknar Skolverket med att 5% av eleverna är särskilt begåvade, vilket innebär i genomsnitt 1-2 elever i varje klass.

2010 ändrades skollagen till att även innefatta att "Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Lag (2010:800, reviderad till 2022:146), och 2015 släppte Skolverket det omfattande stödmaterialet om särskilt begåvade elever. Trots detta vittnar många föräldrar i de föräldranätverk som finns om en fortsatt stor okunskap i skolvärlden om särskild begåvning och därmed liten möjlighet för dessa elever att finna stimulans i skolarbetet och på sikt nå sin fulla potential.

Detta bekräftas av den kvalitetsgranskning av 29 grundskolor med fokus på elever i årskurs 4 som Skolinspektionen genomförde under 2022 där resultatet visade att 24 av de 29 skolorna behöver utveckla sin undervisning för att elever som nått långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbete och ges möjlighet att nå längre utifrån sina förutsättningar.

För den enskilde kan den understimulans och uttråkning som dessa elever ofta känner medföra stora negativa följder. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet, men bristande stimulans kan också leda till passivitet och inåtvändhet. Tyvärr är det heller inte ovanligt att särskilt begåvade elever som inte stimuleras i skolan drabbas av psykisk ohälsa och/eller blir hemmasittare. "I granskningen har vi mött både lärare och elevhälsoteam som berättar att de har elever som sannolikt skulle kunna prestera på hög nivå om de fick rätt stimulans och utmaningar, men nu utreds eleverna istället för att de inte presterar i skolarbetet, vilket är bekymmersamt", säger Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen. Att främja elevernas lust att lära redan i de tidigare årskurserna kan bespara dessa elever mycket lidande.

Lärare och elevhälsoteam är idag ofta fokuserade på de elever som riskerar att inte nå målen och är därför ovana vid att identifiera, prata om och anpassa undervisningen till de elever som ligger lång fram i sin kunskapsutveckling. Även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete att stimulera och utmana dessa elever så är ofta stödet från skolans övergripande organisation lågt. Detta innebär en stor risk för att eleverna utelämnas till enskilda lärares kompetens och engagemang.

En bättre anpassning av undervisningsnivån skulle gynna många fler elever än de som Skolverket räknar som särskilt begåvade. 2016 svarade 42 000 niondeklassare på en enkät från Skolinspektionen som visade att en tredjedel av eleverna tycker att de får för lite utmaningar i skolan, på en del skolor så mycket som två tredjedelar.

________________

Östersunds kommun behöver ta fram en handlingsplan för särskilt begåvade elever därför att:


- Skolans organisation behöver utveckla arbetet med att stödja lärarna i att tillhandahålla en undervisning som både stimulerar och utmanar de elever som har lätt för att lära till att nå ännu längre i sitt kunnande, något alla elever har rätt till enligt skollagen.

- Samsyn och samarbete inom skolan behöver utvecklas när det gäller elever som har lätt för att lära. Skolornas elevhälsoteam har ofta goda kunskaper inom området och skulle kunna nyttjas mycket mer i arbetet med att både identifiera och utveckla undervisningen för dessa elever inom ramen för befintlig verksamhet.

- Även resultatet av skolornas arbete med elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling behöver efterfrågas av huvudmannen vid resultatuppföljningar.

- Bättre anpassad undervisning kan förebygga psykisk ohälsa och hemmasittande hos särskilt begåvade elever.

- Många föräldrar till särskilt begåvade elever vittnar om att skolorna inte driver denna fråga utan att det är upp till föräldrarna att kämpa för sina barns skolgång. Särskilt begåvade elever finns i alla skolor, statistiskt sett minst en i varje klass. Dessa behöver identifieras och handledas av skolan så att elevens skolgång inte avgörs av föräldrarnas förutsättningar och engagemang.

- Det behövs en långsiktig plan för de särskilt begåvade eleverna, både generellt inom skolan och på individnivå, så att de får undervisning utifrån sina kunskapsnivåer och kognitiva förmågor genom hela skolgången. Enskilda lärare och rektorers kompetens och engagemang ska inte vara avgörande för elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och stimulans.


Handlingsplaner för särskilt begåvade elever och barn finns redan på plats i flera av Sveriges kommuner. Några finns länkade i den bifogade länklistan.